En vårdtjänst för ökad social hållbarhet inom äldrevården

3 min read

När sociala och personliga detaljer går förlorade, ser man inte längre hela människan.

Tänk om vi levde i ett land där äldres behov och rättigheter var lika självklara som alla andras. Där tankar om att sträva efter lycka, självförverkligande och gemenskap inte betraktades som lyx för en kvarts miljon av landets befolkning.

I det landet kanske det hade funnits en innovativ digital vårdtjänst inom äldreomsorgen som sammanställde sociala och personliga detaljer. Som tillät äldrevården att se den framgångsrika dansösen bakom alla rynkor och krämpor. Som kombinerade AI och personcentrerad vård för att erbjuda anpassade aktiviteter och omsorg.

Utifrån levnadsberättelsen, genomförandeplanen, patientjournalen, sociala journalen, hälsosamtalen samt löpande anteckningar om individers intressen och behov, skulle tjänstens AI skapa en utförlig virtuell profil för individen. Sedan skulle tjänsten automatiskt föreslå aktiviteter och sociala insatser baserat på individens preferenser, och automatiskt prioritera en viss mängd utomhusvistelse- eller aktiviteter varje vecka.

Tjänsten skulle vara fullt integrerad med schemaläggningen för att säkerställa smidig samordning. Trots det ökade ansvaret för äldreomsorgen skulle tjänsten alltså inte påverka den administrativa arbetsbördan negativt utan tvärtom ha en positiv effekt tack vare digitaliseringen den medför. Man skulle varken behöva leta specifika aktiviteter för varje person – AI gör grovarbetet – eller lägga resurser på schemapussel.

Kanske skulle man i det landet, med den tjänsten, inte se en tydlig samhällsnorm där äldre och åldrande förknippas med något negativt. När man inte längre anses bidra till landets ekonomiska tillväxt skulle man inte bli en börda och därmed ses som mindre värdefull som individ. Synen skulle inte påverka både hur äldre behandlas och vilka rättigheter de får ta del av, som annars hade riskerat att skapa ojämlikhet och begränsa livskvalitet. Slutligen skulle man i det landet inte heller behöva reflektera över huruvida detta är en direkt konsekvens av ett samhälle där välstånd främst mäts i termer av BNP och ekonomisk tillväxt medan livskvalitet och social hållbarhet hamnar i skymundan.

CREATEIKA